Vad är det för fel på stor bokstav nu då?

Jag har på senare tid insett att något är ställt på ända i världen. Då menar jag inte de gräsliga sakerna som krig och annat elände. Nej, detta är småsaker i jämförelse.
Och små är de verkligen – bokstäverna i början på för- och efternamn. För visst är det väl fler än jag som sett detta? Versalerna har liksom trillat bort och ersatts av små söta gemener. Inte hos gemene (höhö) man men hos allt för många. Enligt mitt sätt att se. Jag får nästan krupp!
En helig ko – stor bokstav i början på namn, städer o dyl – har fått små naggande illvilliga flugor som håller på att äta upp det som är rätt. Ajabaja! Smäll med flugsmäcken skulle de ha, di rackarna.
Jag är inte sämre (eller äldre) än att jag inser att det är e-postadresserna som ställer till det, i gott sällskap med chattandet. Vem hinner väl med att fixa till sånt ”lull-lull” som stora bokstäver, frågetecken eller annat när man har fullt upp med att greja smileys? Jag veeeeet, jag sitter också bänkad emellanåt :-)
Trots det har jag jättesvårt att låta bli att ändra om jag råkar börja en mening med liten bokstav. Det ser så fel ut. Avigt.
Nu menar jag inte att detta är något stort problem – som sagt – men nog är det värt att nämnas. Läggas till listan av i-landsproblem, kanske?