Njutbart att slippa

Du gjorde det. Det ingen rekommenderar. Ingen vågar. "I dessa tider!?!"

Ältandet, sömnlösheten och den stora tröttheten. Allt det som du inte ville ha.
Det är borta nu.

Veckor av vånda. Beslutet fick värka fram. Värka som hjärtat i bröstet. Ditt hjärta som slagit bakut och bankat hårt. Länge. Det sa stopp till slut. Fällde dig.
Du satt på golvet och kallsvettades. "Nu räcker det. Det är min tur nu."

Din röst svek dig. Budskapet gick fram. Jag stannar här. Vilar i mig själv.
Släpper. Bearbetar. Går vidare. Alternativen är flera. Vilket är rätt?
Du kan tveka. Du får tveka. Ta det lugnt.

Du har din kärlek. Den är stor och omger dig när du vill.
Denna kärlek stöttar och visar på rätt väg.
En viskning i den stora tystnaden. Ett fladdrande ljus i det stora mörkret.
Vägvisare men inte styrande. Du måste själv ta rodret. Ro båten i hamn.

Stor klump i magen. Du vet att den kommer att sjunka och försvinna. Med ett plask kommer den att landa i den stora sjö av ångestvågor du har. Där ska den få drunkna bland sina likar.
Du ror vidare.

Nu är du fri. Pank och fågelfri så småningom. Fast tjänst utbytt mot en okänd framtid.
Din framtid. Du måste förvalta den. Göra den till din. Till er. Din kärlek och familj.
Din skyldighet mot er alla. Ta livet och använd det.

Magnerver som dallrar. Rädsla och spänning. Du kan påverka. Du har påverkat.
Känslan är njutbar. Du kommer att slippa grubbla mer. Just på detta.
Nya utmaningar. Nya problem. Nyvunnen styrka slår ned och bygger upp.

Du är stark. Blir starkare. Halvvägs till 90. Det var dags.