5 ord på J

Jagad - jobbigt - jordnära - jösses - jacka

Milla drar jackan tätare kring kroppen. Hon fryser så hon skakar. Morgan och hon har åkt bil i nästan 20 mil och inte sagt mer än max 10 ord till varandra. Det är inget fel på värmen i bilen. Kylan hon känner kommer inifrån. Hon tycker att Morgan också utstrålar en viss kyla mot henne.
Är det så? tänker hon. Har vi blivit så kalla mot varandra?

Hon ser på honom där han kommer gåendes från macken. De har stannat för att tanka innan de fortsätter. 14 mil kvar. 140 km av iskall tystnad. Var det verkligen en bra idé att åka till stugan?
Blicken hon får när han stiger in i bilen säger att det var rätt. Det är inte kyla hon ser, det är den där sköna värmen han brukade ge henne. Av ren reflex sträcker hon fram handen och smeker hans kind.
Han rycker till.  Jösses, är det så länge se'n jag rörde honom? Så ovanligt så att han hoppar till av blotta beröringen?

Morgan tar hennes hand. Tårarna svämmar över i Millas ögon. Fan, vad jobbigt det här är! Vad ska jag göra? Hur ska jag kunna få honom att förstå vad jag känner? Hur jag mår?

De är så olika. Morgan är den mer jordnära typen. Han är nöjd med vardagen och det de har. Det vet hon och så har det alltid varit. Milla är den drömmande sorten som tycker det är svårt att vara tillfreds med det som är. Vill framåt, uppåt.
Hon känner sig jagad av sina erfarenheter. Hon kan inte vara still. Nuet får inte vara. Bakåt vill hon helst inte se. Men där framme väntar något bättre. Det måste det göra! Hur ska hon annars kunna fortsätta?